Simovits

Identity is the new perimeter

I denna blogg ska vi göra ett utlägg kring uttrycket ”Identitiy is the new perimeter”. Uttrycket myntades för några år sedan och har sedan dess blivit en vedertagen term inom cybersäkerhet. Det vi ska undersöka i denna blogg är varför uttrycket har blivit en vedertagen term och hur identitetsäkerhet kan implementeras i organisationer.

Introduktion

Tidigare byggde IT-säkerhet på antagandet att alla system innanför organisationens nätverk var betrodda. Användare loggade in via interna system, och så länge kommunikationen höll sig inom företagets infrastruktur ansågs den säker.

IT-landskapet idag kännetecknas av molntjänster och hybridarbete, vilket har medfört att vikten av perimeterskydd har minskat. Anställda arbetar i affärskritiska system från kaféer, flygplatser och hemmet samtidigt som leverantörer ansluter till och administrerar system från leverantörernas kontor. Detta förfarande har självklart inte undgått angripare, som istället för att angripa perimeterskyddet numer stjäl eller manipulerar identiteter. Därmed behöver organisationer anpassa sig och se identitetshantering som en del av perimeterskyddet.

Vad är identitetssäkerhet?

Vi börjar med att lägga grunden genom att övergripande beskriva vad identitetssäkerhet är. Identitetssäkerhet handlar om att säkerställa att en behörig användare har åtkomst till de resurser användaren ska ha åtkomst till under rätt förutsättningar. Det kan sammanfattande beskrivas genom ramverket AAA (Authentication, Authorization, Accounting) [5]:

Det som inte är beskrivet ovan men som är en ytterligare komponent i identitetssäkerhet är livscykelhantering av användarkonton. Alltså att användarkonto ska hanteras genom hela kontots livscykel, dvs vid skapande, förändring och avslut av ett konto.

Hotbild

De flesta cyberattacker under de senaste åren har inletts genom en komprometterad identitet [1,2,3]. De refererade källorna rapporterar att de flesta attacker använder komprometterade identiteter.  De vanligaste attackmetoderna for att angripa identiteter är följande:

Zero Trust

För att bemöta hotbilden för identiteter använder organisationer i allt större utsträckning en Zero Trust-modell. Modellen bygger på principen ”Lita aldrig på någon, verifiera alltid” (engelska: never trust, always verify). I praktiken innebär det att varje åtkomstförfrågan måste valideras, oavsett var den kommer ifrån. Inget implicit förtroende ges baserat på nätverksposition och verifiering sker i flera steg. Microsoft utför följande verifieringssteg för att bevilja åtkomst [4]:

Baserat på detta kan systemet begära extra verifiering, blockera ett inloggningsförsök eller flagga aktiviteten för vidare granskning.

Dessa punkter är en bra start för att implementera en Zero Trust modell men åtgärderna behöver kompletteras med bland annat stark autentisering, principen om minsta möjliga behörighet och kontinuerlig övervakning. Vilket tar oss till nästa avsnitt.

Åtgärder

Nu när vi känner till hotbilden och känner till vad Zero Trust innebär, hur kan vi implementera åtgärder för att minska hotbilden och röra oss mot en Zero Trust modell? Det beror helt och hållet på hur organisationen värderar riskerna kring identiteter. Med det sagt bör organisationer prioritera att: 

Avslutande ord och diskussion

Attacker som försöker att kompromettera användares konton sker dagligen i alla organisationer, oavsett om det är riktade attacker eller om attacken utgörs av ett massutskick. Vad bloggen försöker framföra är att en identitet i DIN organisation kommer att bli komprometterad, frågan är bara när det sker. Åtgärderna som listas i denna blogg syftar till att försvåra intrånget, minska skadan och att ha förmågan att upptäcka avvikelserna snabbt.

Det låter ofta trivialt när denna blogg staplar upp åtgärder som ska införas för att minska risker, men det finns ofta flera utmaningar som behöver hanteras innan en implementation kan genomföras. För åtgärderna i denna blogg krävs det att man, innan genomförande av en implementation, funderar på och hanterar användarupplevelsen, de legacy-system som finns och komplexiteten i det man försöker åstadkomma. Detta i syfte att inte få ytterligare en lösning som inte medför några mätbara säkerhetshöjande åtgärder alls.

Som avslutande ord skulle jag vilja lyfta en framtida möjlighet som vi inte diskuterat, nämligen en övergång mot lösenordsfri autentisering. Alltså att frångå lösenord och att använda hårdvarunycklar, passkeys och biometri för autentisering. Flera av metoderna för lösenordsfri autentisering uppfyller fortfarande kravet på MFA genom en innehavsfaktor (din telefon eller hårdvarunyckel) och något du är (biometri). Men det tar vi i nästa blogg.

Trevlig sommar!

Referenser

1 – Check Point, Cyber Security Report 2026, https://www.checkpoint.com/security-report/

2 – CrowdStrike 2026 Global Threat Report, https://go.crowdstrike.com/2026-global-threat-report.html?utm_campaign=thih&utm_content=crwd-saia-eur-nord-en-psp-x-wht-gtr-tct_x_x_x-x-x&utm_medium=sem&utm_source=goog&utm_term=crowdstrike%20global%20threat%20report&utm_language=en-gb&cq_cmp=22083685582&cq_plac=&gad_source=1&gad_campaignid=22083685582&gbraid=0AAAAAC-K3YRdPGLzK_SUdkjo1_A9KUOHz&gclid=EAIaIQobChMImcfCocidlQMVLlORBR0TvglGEAAYASAAEgIRJ_D_BwE

3 – IBM X-Force Threat Intelligence Index 2026, https://www.ibm.com/reports/threat-intelligence

4 – Microsoft Zero Trust, https://learn.microsoft.com/sv-se/security/zero-trust/zero-trust-overview

5 – AAA, https://en.wikipedia.org/wiki/Authentication,_authorization,_and_accounting

6 – HaveIBeenPwned, https://haveibeenpwned.com/passwords