Konspirationer och desinformation på Internet
Konspirationsteorier i form av häxprocesser eller beskyllningar mot makthavare har alltid funnits. Det som är nytt är det uppkopplade samhället som gör att tankar sprids fortare och att personer lätt förlorar sig i ett ständigt informationsflöde och likt Alice i Underlandet har svårt att hitta upp ur sitt kaninhål.
Konspirationsidéer har historiskt haft en stor utbredning i Amerika. I ett ungt samhälle där tankar från olika håll blandats och det saknats en sammanhållande statsmakt och lärdomsinstitutioner så kan en sådan utveckling framstå som naturlig. Likaså kom misstron mot den tidigare engelska överhögheten att spilla över även i en misstro mot den egna statsmakten [1,2]. Idag har flera av dessa typer av idéer kommit att bli en del av det amerikanska politiska systemet och via Internet kunnat spridas globalt.
Vissa studier tyder på att hälften av befolkningen i USA tror på minst en konspirationsteori [3]. Man kan tycka att vissa teorier som att månlandningarna inte ägt rum är närmast oförargliga, men i själva verket uttrycker de en djup misstro mot det egna samhället och skapar en grund för fler konspirationstankar.
Idag har den amerikanska administrationen tagit till sig flera konspirationstankar som det stulna valet 2020 och att bekräfta denna tanke kom att bli ett krav för att arbeta inom administrationen [4,5]. Därigenom har också incitamenten för administrationen att bekämpa desinformation minskat.
Den moderna spridningen av desinformation
Att förstå hur desinformation sprids är viktigt [6,7,8]. Det berör oss eftersom IT-säkerhet påverkas av sociala medier och AI. När väl själva statsmakten sprider desinformation blir påverkan kraftigare eftersom direkt kontroll av tekniken uteblir och företagen snarare får politiskt stöd när de sprider desinformation eller tillåter spridningen under sken av ”free speech” [9].
Idag finns samband mellan sociala medier, AI, populism, konspirationsteorier och marknadskrafter. En analys av dessa samband är nödvändig för att förstå vilken tilltro vi kan sätta till de IT-system som driver sociala medier och AI, vilka mekanismer som kontrollerar dessa system och hur dessa kontroller kan sättas ur spel genom politisk styrning.
För fem år sedan var dessa samband mindre tydliga, AI hade inte utvecklats till att bli ett problem på sociala medier och sociala medier förmådde hålla kontroll över spridningen av budskap.
Men efter valet 2020 i USA så vände utvecklingen. Vid stormningen av Capitolium 2021 [10,11,12] så stängde Twitter [13] och andra sociala medier av Trump för att oron inte skulle sprida sig. En tid därefter köptes Twitter upp och döptes om till X. I samband med detta försvann kontrollen över vilka budskap som kunde spridas och den nya ägaren Elon Musk började själv sprida konspirationsteorier [14,15]. Trump gavs även möjlighet att återvända till plattformen [16], men startade en egen plattform Truth Social för att inte riskera att censureras igen. Att valet 2020 var stulet var en av flera konspirationsteorier som nu öppet kunde spridas.
Efter valvinsten 2024 försvann den statliga kontrollen över sociala medier. Myndigheter som hade i uppdrag att bevaka spridning av desinformation lades ner [17] och den nya amerikanska administrationen började öppet stödja populistiska regimer i omvärlden [18] samtidigt som massmedia enligt ett populistiskt synsätt kom att beskrivas som en fiende till både administrationen och folket. Amerikanska underrättelse och säkerhetsorgan kunde inte ombildas över en dag, men fick nya ledare.
Ett problem är att konspirationsidéer har en större spridning i Amerika än vad vi kanske är medvetna om. Bidragande orsaker är bland annat svagheter i skolväsendet vad gäller kritiskt tänkande, misstro mellan olika grupper samt mot den centrala statsapparaten och mot etablerade media [19].
Artificiell intelligens som förstärkare av desinformation
Även AI har kommit att påverkas av denna utveckling. Den amerikanska administrationen publicerar frekvent AI genererade bilder och budskap. I kombination med spridningen av konspirationsteorier och populistiska budskap måste vi anta att AI kommer att användas för dessa ändamål. Vi kan inte heller förutsätta att en amerikansk AI modell i framtiden kommer att ge neutrala svar på frågor om vaccin eller klimatförändringar, två av de områden där amerikanska konspirationsteorier har fått ett genomslag.
Vi är vana att bedöma risker genom att se på lagar, avtal och regelverk, myndighetstillsyn och sanktionsavgifter. Men för amerikanska sociala medier och artificiell intelligens måste vi snarare se på uttalade intentioner och faktiska händelser för att bedöma risker.
När vi bedömer risken för att desinformation genom sociala medier och AI så är det ytterst uppkomsten av nya auktoritära och populistiska regimer i vårt närområde vi vill skydda oss emot. Vi måste då se även på andra former av stöd i form av kampanjer och bidrag för att bedöma riskerna och praktiska åtgärder.
Kontroversiella budskap och populism
Populism kan beskrivas som en rörelse som säger sig företräda det vanliga folket och folkliga värderingar och där företrädesvis etablissemanget är fiender [20]. Dessa fiender kan omfatta massmedia, andra politiska partier, statligt anställda byråkrater, domstolar, själva valsystemet, akademiska institutioner och internationella organisationer.
En ren diktatur är på ett sätt en motsats till en populistisk stat. Här har staten den absoluta makten och kan inte vara sin egen fiende. Det som i andra stater är konspirationen eller desinformation är här regimens egna budskap. I Ryssland används begreppet vranjo för den officiella lögnen som alla vet är osann, men ändå används som rättesnöre. Det har diskuterats om andra populistiska rörelser börjat tillämpa samma teknik. Det tycks fungera relativt väl så länge de egna anhängarna bejakar budskapen. Det interna ryska medieklimatet kan liknas vid de amerikanska alternativa medierna och det finns ett stort antal media att välja mellan. Även inom Ryssland finns ett stort antal konspiratoriska tankar som bejakas av regimen [21].
Folket får inte veta sanningen och etablerade media ljuger
När en populistisk rörelse säger att etablissemanget och etablerade media ljuger så uppstår ett naturligt informationsvakuum. I detta vakuum letar sig både förenklade förklaringar och rena konspirationsteorier fram. Det är ofta lätt att tänka sig konspirationsteorier som rena fantasier som t.ex. David Icke’s teorier, men ofta kan teorierna framstå som tänkbara vilket kan vara nödvändigt för att en populistisk rörelse ska få tillräckligt stöd.
Det är massmedia som blir den första fienden då den undersöker den populistiska rörelsen och de budskap den försöker sprida. Under en valrörelse används ofta ”fake news” som ett epitet för massmedia. Efter en valseger (Trump, 2024) kan massmedia begränsas genom olika former av regeringsbeslut, juridiska processer, politiska påtryckningar och uppköp av mediaföretag [22,23,24].
Konsekvensen för oss är att det idag är svårt att veta vilka nyhetskällor eller vilka journalister som är objektiva och trovärdiga. Tidigare hade närmast alla etablerade massmedia en garanterad trovärdighet.
Idag finns också ett ökat utbud av närmast AI styrda digitala nyheter som kopierar andra nyhetsflöden och producerar förenklade budskap och ett flöde av information som saknar ett egentligt värde. Dessa flöden gör det också svårare att söka trovärdig information. Det kan också bli svårt att se skillnaden mellan etablerade media och nya sociala mediekanaler som har en nyhetspod eller framställer andra nyhetsliknande inslag.
Exempel: Andra länder utnyttjar oss ekonomiskt
Detta är den enklaste formen av konspirationsteorier och förenklade budskap. Länder tjänar på handel, men samtidigt har länder där exempelvis löner är lägre en fördel. Följden blir att enklare arbeten inom industri och jordbruk hamnar utomlands. En populistisk ledare (Trump MAGA eller Brexit [25] etc) kan då sälja budskap att det blir bättre om man lämnar internationella samarbeten, säger upp handelsavtal och höjer tullar.
Konsekvensen för oss blir en ökad osäkerhet i ekonomiska frågor. Vad händer om eller när datorer, programvaror och IT-tjänster blir föremål för tullar eller kommer att användas som ekonomisk påtryckning [26,27]. Även om priset inte höjs kan det komma andra krav på politisk hänsyn.
Exempel: Vaccin skepsis och klimatpåverkan
Detta är den kanske svåraste formen av konspirationsteorier som har en negativ påverkan. Den riktar sig också mot det vi ser som akademiska friheter och objektivitet i vetenskapliga publikationer [28,29,30]. Efter valet 2024 i USA utsågs en vaccinskeptiker till hälsominister [31] och inskränkningar i möjligheterna att erbjuda vaccinationer mot flera barnsjukdomar samtidigt har införts. Konsekvenserna blir dyrare vaccinationer och att fler besöks krävs.
Vad gäller forskning inom både medicin och klimatpåverkan [32] kan politiska påtryckningar komma att styra vilken forskning och undervisning som stöds och ges bidrag. Även påtryckningar från stora företag kan leda till missriktad forskning, något som exempelvis kom att leda till 90 talets spridning av syntetiska opiater som läkemedel och som kom att bidra starkt till dagens narkotikaproblem i Amerika [33].
Konsekvenserna för oss kan bli svårigheter att avgöra vilka forskningsresultat som är trovärdiga och vilka resultat som närmast är köpta.
Politiska konsekvenser av desinformation på sociala medier
Vad behöver vi känna till om politik, sociala medier och desinformation för att förstå utvecklingen i USA och hur de påverkar vår tilltro till amerikanska IT-system? Spridning av desinformation på sociala medier kan skapa politiskt kaos och utnyttjas av företag som driver denna teknikutveckling.
Sociala medier kan styras så att kontroversiella budskap och konflikter premieras genom algoritmer som väljer vad som ska visas för att öka engagemanget. Samtidigt kan moderering och åtgärder för att hindra spridning av desinformation eftersättas genom politisk styrning i fel riktning.
Problemet är att USA och Europa inte längre har en samsyn på vad som är desinformation i så skilda områden som demokratifrågor, handel och tullar, säkerhetspolitik, klimatpåverkan och vaccin mot smittsamma sjukdomar [34]. Idag betraktas kontroll av sociala medier och i förlängningen AI som handelshinder [35].
Frågan vi behöver ställa oss om vi kan fortsätta att lita på sociala medier när kontroll över användningen och åtgärder mot desinformation ställs på undantag. Samma fråga gäller även användningen av AI där modellerna på sikt riskerar att påverkas av politiska och ekonomiska faktorer.
Varför beskylldes Ukraina för att ta fram biologiska vapen till USA?
Beskyllningen att Ukraina hjälpt USA att ta fram biologiska vapen är ett typiskt fall på spridning av desinformation. Här fanns ett tydligt utpekande från rysk sida att dessa labb utgör ett hot avseende biologiska vapen. Från amerikansk sida fanns en förklaring att labben saknar sådana kopplingar och att finansieringen avsett skydd och säkerhet för anläggningarna, något som skett i flera länder i det forna östblocket. Denna förklaring har sedan tagits upp av alternativa medier som ett bevis på vårdslöst agerande från Biden administrationen. [36] Även senare officiella utredningar har uttryckt formuleringar som kan tyckas styrka en riskabel hantering [37,38,39] och att Bidens administration hade ljugit om riskerna.
De ryska utpekandena finns i flera versioner och är tydligt avsedda för inhemsk påverkan (rättfärdiga kriget), internationell påverkan (minska internationellt stöd till Ukraina) och amerikansk påverkan (visa att det demokratiska partiet) ligger bakom biologiska vapen [40,41].
En amerikansk undersökning av tilltron till konspirationsteorier och informationspåverkan visar att ungefär 20% av demokratiska väljare och 40 % av republikanska väljare tror på uppgifterna [42].
Här kan det vara svårt att avgöra vad som är orsak och verkan. Konspirationsteorier har som tidigare nämnt en stor spridning i Amerika, något som ibland tillskrivs utbildningssystemet och tilltron till en selfmade man som har lika stor rätt att yttra sig oavsett kunskap och utbildning [19]. Samtidigt finns det inneboende konflikter i det amerikanska samhället och mellan de politiska partierna som gör att dessa uppfattningar finner en grogrund. Till detta kommer i ännu högre grad utbredningen av auktoritära och populistiska rörelser [20] som skapar en misstro mot etablerade medier, utbildning och rättsväsende och den så kallade djupa staten. Här är också cirkeln sluten eftersom Ryssland haft en stor del i uppkomsten och det fortlöpande stödet till dessa populistiska rörelser, några exempel som brukar nämnas är Trump, Orban och Brexit.
Exemplet visar att rysk påverkan kan få stora genomslag där information tolereras eller ligger i linje med inhemska föreställningar. Då USA avvecklat flera biståndsprogram inklusive satsningar mot desinformation så ökar möjligheten att påverka. Information som inte tydligt dementeras riskerar att betraktas som sann av mottagarna.
Varför framställdes det amerikanska valet 2020 som ett stulet val?
Tidigare val i USA har bedömts som utsatta av bland annat rysk påverkan, inklusive valet 2016 [43,44,45]. Även valet 2020 utvärderas på samma sätt och den ryska påverkan kvarstod samtidigt som andra nationer bedömdes bidragit i mindre grad [46].
Valet 2020 framställdes som det stulna valet av republikanerna. Förutom utredningen av stormningen av Capitolium som tog upp det påstådda valfusket och försöken att byta ut elektorsröster från det republikanska partiet så gjordes få utredningar om valet i övrigt.
Några organisationer har dock sammanställt de juridiska processer som följde [47] respektive gjort beräkningar för att motbevisa de statistiska anomalier som påstods visa att valfusk var sannolikt [48].
Exemplet visar en intern kupp där ett valresultat bestrids och krav av ogiltigförklarande av röster på delstatsnivå används för att begära en alternativ rösträkning. Valresultatet 2020 beskrivs fortfarande som ett stulet val av den nuvarande administrationen. Skillnaden idag är att man lagt ner gemensamma organisationer som skulle övervaka valen [49], försvåra teknisk valmanipulation [50] samt utsett egna företrädare i säkerhetsorganen som getts i uppgift att bevaka säkerheten i valen. Risken för nya störningar i framtida val framstår därför som hög.
Kan spridning av desinformation jämföras med en statskupp?
En statskupp innehåller ofta element av desinformation, både för att sprida osäkerhet under själva kuppen, bluffa de som skulle kunna vilja ingripa och slutligen för att rättfärdiga själva kuppen och det fortsatta maktinnehavet.
Boken Statskupp – en praktisk handbok, kom ut i en uppdaterad version 2016 efter att första gången getts ut 1968. Uppdateringen tar med betydelsen av sociala medier och av korruption som förklaring till utfallet av moderna kupper [51]. Hela boken finns att läsa på nätet. Förutom att det finns tillägg om sociala media i den nya utgåvan så är det även värt att notera tilläggen om de olika underrättelsetjänsterna i USA och riskerna med politiska tillsättningar.
Boken ger en allmän förklaring av säkerhet på en nationell nivå liksom de faktorer som kan påverka säkerheten. Det är därför intressant att också se om liknande resonemang kan föras kring informationspåverkan inom och mellan stater.
Både statskupper och informationspåverkan kan ha samma syfte, att möjliggöra ett regimskifte med en begränsad ansträngning. En kupp har ett snabbt förlopp där den befintliga ledningen neutraliseras och statsapparaten samt befolkningen förmås att acceptera den nya ledningen hellre än att starta ett inbördeskrig.
En påverkanskampanj har ofta ett mer långsamt förlopp och syftar till att påverka en tillräckligt stor del av befolkningen för att väga över ett val eller en omröstning.
En kupp är alltid märkbar och det går sällan att missta sig på att den har ägt rum. Extern påverkan är mer diffus, även om det går att se att påverkan ägt rum kan det vara svårt att avgöra hur stor betydelse den verkligen hade och i vilken grad den var illegitim. Det kan vara svårt att invända mot inhemska politiker eller debattörer som framför samma åsikter.
En stat kan utöva en kampanj över flera år och den är ofta pragmatisk än ideologisk, olika budskap kan bytas beroende på vilken effekt som kan uppnås. När målen är att destabilisera och skapa konflikter väljs ofta enkla budskap som en sida i konflikten kan sympatisera med.
Gemensamt för både kupper och kampanjer är förmågan att föra ut budskap, något som idag starkt förknippas med sociala medier. Vid en kupp vill kuppmakarna hindra statsmakten från att ingripa under genomförandet och sedan snabbt föra ut sina egna budskap för att accepteras.
Vid en kampanj kan sociala medier och debattörer användas för att föra ut budskap som etablerade media inte vill sprida.
Korruption
Det är viktigt att förstå inverkan av korruption vid en kupp eller påverkansoperationer. Vid en kupp är korruption en viktig faktor för att kunna belöna kuppmakare och medhjälpare vid en lyckad kupp och för minska skadorna vid en misslyckad kupp. Skadorna kan minskas genom exempelvis särskilda militärdomstolar, förringande av brotten och möjligheter till mutor. Ibland kan kuppmakare benådas för att en gammal eller en förändrad regim vill bevara ett gott förhållande till statsapparaten eller till de grupper som låg bakom kuppen. [51] Utan att förstå korruptionen kan det vara omöjligt att förstå hur någon vågar rekryteras till en kupp och hur dialogen vid en rekrytering kan föras.
Vid påverkansoperationer kan korruption göra att inverkan av påverkan förringas och att även att budskapen accepteras eftersom de helt eller delvis sammanfaller med politiska strömningar i det egna landet. Detta kan ytterligare förstärkas om kritiska poster inom säkerhetsapparaten och andra regeringsfunktioner utses på politiska grunder [51] och rentav sympati för de framförda budskapen i stället för meriter. Vid ett regimskifte kan man se tydliga skillnader i hur påverkan tolkas. I slutänden är det därför viktigt att se både påverkansoperation och mottagandet av budskapet eftersom de är en del av samma problematik. Den stat som utför påverkan vill förstärka sitt budskap och få det att tas emot väl i olika berörda stater och av olika mottagare.
Korruption är slutligen ett mål i sig för många regimer eftersom de tillåter oligarker eller affärsintressen på en nationell nivå att berika dem själva [26]. Det finns tankar om att USA nu försöker sprida korruption i stället för demokrati till andra länder [27].
Rekrytering och styrning
För en kupp är det viktigt att styra rekryteringen rätt och att undvika överrekrytering eftersom det ökar riskerna. Samtidigt måste rekryteringen riktas mot just de resurser som krävs för att genomföra kuppen. Normalt vill man kunna använda lojala förband där befälhavare och nyckelpersoner känner till vad som ska genomföras och förbandet i övrigt förväntas följa med. En vanlig princip är att rekrytera på en hög nivå inom ett förband och låta ingångspersonerna medverka i det fortsatta urvalet.
För en påverkansoperation är det inte lika viktigt att undgå upptäckt, men valen av påverkansgrupper och budskap har stor betydelse. Ofta sätter man mål på vad som ska uppnås och väljer insats efter detta.
För en kupp har kuppmakarna en central styrning eller en kupplan som kan omfatta vilka styrkor som ska medverka, vilka mål som ska intas eller neutraliseras och vilka budskap som ska ges för att kunna avsluta kuppen och själva maktövertagandet. Enskilda styrkor behöver inte ha samma överblick utan kan ges enskilda uppdrag.
För en påverkansoperation kan en likande styrning upprättas. Statsledningen kan ha en övergripande målsättning och framställa olika delmål. Olika statliga eller privata aktörer kan därefter ges individuella uppdrag som kan samordnas.
Kuppförsöket i Moskva 1991
Det som förenar kuppförsöken i Moskva 1991 och Washington DC 2021 är att de var defensiva och genomfördes av grupper som inte ville förlora sin makt. De var ofullständigt planerade och viktiga punkter lämnades utan nödvändig kontroll.
Kuppförsöket i Moskva 1991 var ett försök att hindra uppdelningen av Sovjetunionen och ledde till att Gorbatjovs ställning försvagades samtidigt som Jeltsin kom att överta den dominerande rollen som president för den ryska rådsrepubliken. [52,53,54,55] Kuppmakarna benådades några år senare av den ryska rådsrepubliken efter en serie rättsprocesser utan att några straff utdömdes.
Vid denna tid fanns inte sociala medier och desinformation på samma sätt som idag. Men det hade skett en uppluckring av statsmaktens kontroll och diskussionen på arbetsplatser och skolor var relativt fri. En slutsats är att kuppförsöket kunde avvärjas genom de passiva insatserna av de värnpliktiga soldater som sattes in. I de flesta fallen kom styrkorna ut till rätt platser, men saknade därefter order vad som skulle göras. I några delrepubliker stod soldaterna och vaktade TV-torn utan att veta vilka som skulle släppas in eller vilka nyheter som skulle sändas eller stoppas.
Idag utgörs säkerhetsstyrkorna av kontrakterad personal och kontrollen över massmedia har skärpts.
Stormningen av Capitolium 2021
Frågan är hur stormningen av Capitolium ska ses. Den interna utredningen av kongressen [10] beskriver det som en kupp med ambitionen att förhindra att det ursprungliga valresultatet skulle bekräftas. Detta misslyckades därför att nyckelpersoner inte ville delta på plats och genom att nödvändigt stöd saknades både i kongressen och i de berörda delstaterna.
Direkt efter valet 2020 pågick en informationskampanj att valfusk förekommit och att valet därför skulle ses som ogiltigt. Stormningen kan då ses som ett led i (eller sista försök) att framtvinga en ogiltigförklaring av själva elektorsvalet varefter respektive delstat i stället skulle få lägga varsin röst i presidentvalet. I detta läge skulle det parti som kontrollerade flest delstater, och inte flest elektorer, avgöra valet.
Stormningen kan ses som en blandning av konspirationsteorier (Qanon mm) som möjliggjorde samlingen av lojala demonstranter och försöket till utbyte av elektorsröster mot nya republikanska röster för ett antal delstater. Det senare kan närmast ses som ett försök till palatskupp där demonstranterna kallades in efter att vicepresidenten inte ville ingripa i räkningen av elektorsröster.
Idag är administrationen mycket hårdare knuten till presidenten och ledarskapet för säkerhetsorganen, brottsutredande myndigheter och militären har bytts ut på centrala nivåer. Det innebär att en liknande situation som 2021 riskerar att få en annan utgång om den skulle inträffa idag.
Social Design Agency och Dobbelganger
Social Design Agency (SDA) är en rysk PR byrå som specialiserat sig på informationspåverkan [56]. Hanteringen kan liknas vid en mellanform mellan underrättelsehantering och reklamverksamhet.
Orsaken till att verksamheten kunnat analyserats är dels ett dataintrång på SDA 2024, dels att SDA dokumenterat interna möten, kampanjer, syften och mätbara mål för varje kampanj. Detta har gjort att verksamheten har kunnat kartläggas betydligt bättre än om enbart resultaten av kampanjerna hade studerats.
Hur väl stämmer då dessa tillvägagångssätt med en förberedelserna för en kupp. Det ingår normalt inte i förberedelse för en kupp att kratta manegen och skapa förutsättningar genom informationspåverkan. Däremot kan verksamheten anses ha varit inriktad på att skapa utrymme för folkliga resningar och då särskilt i kampanjer mot Ukraina och andra tidigare sovjetiska republiker. Påverkan kan därmed sägas ha varit en del i kuppförberedelser.
Senare genomgångar av SDA [57] har visat på ett intresse att sprida information bland annat genom kopierade Wikipedia sidor och informationssidor där ryska narrativ getts ett större utrymme. En avsikt tycks ha varit att kunna smitta AI motorer med detta innehåll.
Innan SDA så var det Internet Research Agency, IRA, som hade en motsvarande funktion [58]. Denna grupp var närmare knuten till Wagner gruppen. Gruppen blev allmänt känd som Trollen i Sankt Petersburg. De skapade både falska nyheter, mediadrev och konflikter på sociala medier. En av de mesta kända episoderna var den falska nyheten om explosionen hos Columbia Chemicals i St. Mary Parish, Louisiana den 11 september 2014. Denna nyhet spriddes med hjälp av falska konton och falska bilder från etablerade nyhetskanaler och en falsk Wikipedia sida [59]. Denna händelse kan troligen ses som förberedelser för attackerna mot det amerikanska presidentvalet 2016.
Även andra delar av den ryska militären använder liknande metoder [60].
Att skydda sig mot kupper och påverkansoperationer
Viktiga lärdomar är att kupper och desinformation kan påverka oss alla, även ett maktskifte i ett närbeläget land kan få starka internationella verkningar.
Informationskampanjer kan också ge stark påverkan och vara mer systematiska och långvariga än vi normalt föreställer oss. De är alltså inte bara en fråga om att skydda sig från påverkan under tiden ett val pågår.
En del av skyddet är aktiv mediabevakning och faktakontroller [61]. En annan viktig del är utbildning i kritiskt tänkande och att personer lär sig kännetecken på desinformation.
Varför vi inte kan lita på sociala medier och AI
Frågan vi också behöver ställa oss om vi kan fortsätta att lita på amerikanska sociala medier när kontroll över användningen och åtgärder mot desinformation förefaller utebli. Samma fråga gäller även användningen av AI där modellerna på sikt riskerar att påverkas av politiska och ekonomiska faktorer.
Användningen av sociala medier i USA är av avgörande betydelse eftersom här finns teknikföretagen som driver utvecklingen och ser kontroll över innehåll och spridning av information som en oönskad begränsning av friheten att yttra sig.
Av intresse är hanteringen av sociala medier där en yttre aktör som vill destabilisera kan dra nytta av en populistisk regims avoghet mot etablerade massmedia. Moderna sociala medier tillåter påverkan styras mot mottagliga individer, kan mäta påverkan och lägga sig på en lagom nivå för att ge resultat, men undvika att motåtgärder sätts in i tid.
Slutsatser
Syftet med denna genomgång var i första hand att påvisa vilka drivkrafter som ligger bakom konspirationsteorier och spridning av politisk desinformation i Amerika och hur dessa kommit att få global påverkan. Om vi inte förstår omfattning av dessa fenomen så ökar risken att vi i framtiden kommer få en liknande utveckling även i vårt närområde.
Individuellt måste vi bli bättre på att undvika att bli konsumenter av snabba informationsflöden och desinformation. Vi behöver också lära varandra att hantera sociala medier på ett bättre sätt.
Reglering av sociala medier och AI är en större politisk fråga som kräver en lösning.
Som enskilda har vi också ett ansvar för att förstå hur desinformation kan påverka våra egna områden. Att spåra källor för desinformation och att försöka förstå orsakssamband kan vara värdefullt för att förstå risker och undvika framtida överraskningar.
Referenser
Se gärna den tidigare artikeln https://www.simovits.com/osint-inte-bara-for-underrattelsetjanster/ som tar upp rysk desinformation inuti Ryssland. Det finns numera vissa likheter med amerikansk inhemsk desinformation.
[2] Did an Illuminati Conspiracy Theory Help Elect Thomas Jefferson? Politico, 2020
Artiklarna tar upp Jefferson och några av de konspirationsteorier som präglade presidentvalet år 1800, exempelvis Illuminati, Frimurarna och det europeiska inflytandet.
[3] Even before revolution, America a nation of conspiracy theorists, Inquirer.net, 2024
[4] The revamped Republican Party turns Trump’s lies into a loyalty test, Washington Post 2024-03-27
[5] RNC asks job applicants if they believe 2020 election was stolen in ‘litmus test’
Republican National Committee, now run by Trump loyalists, does not deny that staff seeking to be rehired are grilled on ‘big lie’, The Guardian, 2024
Artikeln beskriver hur konspirationsteorier funnits under århundraden och inte är nya för de besvär dagens demokratier står inför.
[7] Rabbit Hole Syndrome: Inadvertent, accelerating, and entrenched commitment to conspiracy beliefs, Robbie Sutton and Karen Douglas, University of Kent, September 2022
Artikeln diskuterar några av de förklaringar som kan ges till att personer fångas av konspirationsteorier och fastnar i dem.
[8] The TikTok Problem, a study of cognitive warfare, 2025
Capitolium
[12] PROCEEDINGS OF THE UNITED STATES SENATE IN THE IMPEACHMENT TRIAL OF DONALD JOHN TRUMP
Dessa dokument beskriver både stormningen av Capitolium och förspelet med det kuppartade försöket att ogiltigförklara ett antal delstatsval och presentera andra resultat vid räkningen av elektorsröster.
Efter stormningen av Capitolium stängdes Trump konton på sociala medier av.
[14] Elon Musk, the savior of Twitter’s conspiracy theorists, Le Monde Dec 23, 2022
[15] Musk echoes rightwing conspiracy theories to defend social security cuts
Doge head makes unfounded claim that Democrats use fraud in programs such as Medicare to boost voting ranks, The Guardian, 19 Mars, 2025
Minst ett par sociala medier stöder öppet konspirationsteorier och desinformation, om minst X och Truth Social.
[16] Elon Musk restores Donald Trump’s Twitter account, CNN, Nov 20 2022
Efter ägarbytet av Twitter så hävdes avstängningen 2022.
[18] Why US and Russia are backing Viktor Orbán in Hungary election, The Guardian, 4 Apr 2026
[19] Why Are Americans So Bloody Stupid?
The world constantly looks at the United States and asks one question: ”How did they get so dumb?” But the truth is much darker. Americans aren’t naturally stupid – their system was meticulously engineered over 200 years to destroy critical thinking.
Detta Youtube avsnitt är en annorlunda beskrivning av USA från ett australiensiskt perspektiv. Trots det satiriska tonfallet är flera slutsatser av intresse.
En bra sammanfattning av vad som kännetecknar olika populistiska rörelser. Första kapitlet går att läsa på nätet via länken.
[24] Trump’s Attacks on Press Freedom Escalate: NPR, PBS Funding Cuts Explained
From funding cuts and executive orders to billion-dollar lawsuits, the Trump administration is mounting a historic assault on independent journalism and press freedom.
[25] Brexit, Trump & Populism, – what does it tell us about the human condition?
[26] MAGA Is Making the World Safe for Corruption
Far-right ideologues have transformed American foreign policy into a tool of private gain and antidemocratic reaction. Anne Applebaum 14 Sep 2026
Artikeln ligger bakom en betalvägg, men är läsvärd. Den finns också i en kortare form nedan.
[27] Empire of Grift, Making the world safe for corruption
[28] Trump University: A Look at an Enduring Education Scandal, CAP, Mar 30 2017
[29] The Assault on Academic Freedom, Erwin Chemerinsky, Nov 05, 2025
[31] RFK Jr. targets Fauci and pushes medical misinformation in fiery CNN interview, Aug 2 2026
[32] Trump’s climate research cuts are unpopular, even with Republican voters, Yale, July 3 2025
[34] The story of a pandemic from two perspectives, American versus European, Latte, 03.10.2025
[35] Beyond fake news: The EU’s struggle to tackle online disinformation
[36] How the false Russian biolab story came to circulate among the U.S. far right, NPR, Mar 25, 2022
[38] DNI Gabbard Reveals Evidence of U.S. Taxpayer-Funded Global Biolab Program
[39] US Releases Information On Biolabs In Over 30 Countries, Including Ukraine, June 12 2026
[42] Which groups of Americans believe conspiracy theories about Ukraine and Russia? March 30, 2022
[43] Assessing Russian Activities and Intentions in Recent US Elections, ICA 2017-01D, 6 January 2017
Delvis censurerat dokument, totalt 448 sidor
[46] Foreign Threats to the 2020 US Federal Elections, ICA 2020-00078D, 10 March 2021
[47] Countering Lies about the 2020 Presidential Election, Voter Protection Program 13 Jan 2021
[49] How the Federal Government Is Undermining Election Security, April 14, 2025
[50] Firing of 130 CISA staff worries cybersecurity industry, Csoonline Feb 21, 2025
[51] Coup d’état : a practical handbook, revised version, Edward N. LUTTWAK, 2016
Moscow coup 1999
[53] The Moscow coup(s) of 1991: Who won and why does it still matter? by Ian Bond, 17 August 2021
[54] A catalyst coup, Erik Lenhart, Slovak Journal of Political Sciences, 2007
[57] Leaked Documents Reveal Russian ‘Cognitive Strikes’ Against the West, May 24 2026
[59] Imaginary ISIS attack on Louisiana and the twitterbots who loved it
[61] Soviet Subversion, Disinformation and Propaganda: How the West Fought Against it